 |
EU - Alkoholfrågor
EU och Systembolaget
EG-domstolen avkunnade i oktober 1997 en dom om det svenska statliga alkoholmonopolet. Frågan om det svenska alkoholmonopolet kom upp i EG-domstolen beroende på att Landskrona tingsrätt begärde att domstolen skulle uttala sig om huruvida Systembolagets detaljhandelsmonopol är förenligt med EU-rätten.
Landskrona tingsrätt hade ställt frågan med anledning av att Harry Franzén blivit åtalad för brott mot alkohollagen, när han sålde vin i sin livsmedelsbutik.
EG-domstolen gjorde en noggrann genomgång av Systembolagets verksamhet och fann inte anledning till kritik. Däremot riktade domstolen kritik mot reglerna för import av alkoholdrycker.
Domen var tydligare än många hade väntat. Klara besked gavs på några viktiga punkter av den Europeiska Unionens högsta domstol.
• Den svenska modellen att sälja alkohol är förenlig med EU-rätten och därför kan detaljhandelsmonopolet bestå.
• Det är viktigt att Systembolaget syftar till att skydda folkhälsan.
• Systembolaget diskriminerar inte leverantörer från andra länder.
Alkoholskatterna och EU
Ett av de svenska alkoholpolitiska instrumenten är de relativt höga alkoholskatterna.
Historien har visat att om alkohol är billigt dricks det mer och då ökar skadorna. Alkoholdrycker är priskänsliga varor med en priselasticitet på ungefär -1. Det innebär, förenklat uttryckt, att en prissänkning på till exempel tio procent för med sig en konsumtionsökning på cirka tio procent och tvärtom. Ett högt pris kan därför begränsa konsumtionen och därmed skadorna.
Många är av uppfattningen att den svenska staten tjänar mycket pengar på alkoholförsäljningen. Men sanningen är att alkoholen kostar samhället mycket mer, i form av utgifter för vård och produktionsbortfall med mera, än de inkomster staten har från alkoholförsäljningen. Till detta kommer bland annat sjukvårdskostnader för landstingen och även kostnader för kommuner, företag och individer.
Beskattningen av alkoholdrycker har anpassats till EU:s regler. Detta har inneburit att den progressiva beskattningen av alkoholdrycker försvunnit. Nu beskattas sprit i förhållande till alkoholstyrkan med 4,74 kronor per liter och volymprocent och starkölet med 2,33 kronor per liter och volymprocent. För vinet blir skatten på de vanligaste vinerna 26,20 kronor per liter.
Skattefri införsel
En av tankarna med den Europeiska Unionen är att marknaden ska vara gemensam och att handeln mellan medlemsländerna ska vara fri. Gränserna för införsel av alkohol för personligt bruk inom EU är i dag tio liter sprit, 90 liter bordsvin, 20 liter starkvin och 110 liter öl.
Sverige och Finland har förhandlat fram särskilda kvoter för införsel. De särskilda införselkvoterna är en liter sprit eller tre liter starkvin, fem liter vin och 15 liter starköl.
Gränskontrollen
Tullens beslag av alkohol ökade markant under 1996. Under 1980-talet beslagtogs i genomsnitt knappt 50 000 liter alkohol per år. Under 1996 beslagtogs nästan 500 000 liter, vilket är en tiodubbling jämfört med 80-talets mängd. Under 1997 beslagtog Tullverket 267 000 liter spritdrycker vid totalt 3 008 beslagstillfällen.
Av de beslag som tullen gjorde under 1997 är drygt 90 procent beslag som överstiger 500 liter. Utifrån dessa siffror kan man dra slutsatsen att den allra största delen illegal alkohol som förs in i Sverige smugglas av organiserade ligor.
Källa: Drugsmart
Vill du läsa mer
» Alkohol - vad händer med kroppen
» Alkohol och graviditet
» Alkoholism
» EU - alkoholfrågor
» Alkohol - trafiken
» Vad dricker svenskarna
» Alkohol - sammanfattning
|
|
