 |
Internationell narkotikakontroll
Förenta Nationernas tre narkotikakonventioner ger ett gemensamt ramverk åt lagstiftningen i de flesta länder.
Allmänna narkotikakonventionen (Single Convention on Narcotic Drugs, 1961) begränsar användningen av narkotika till endast medicinska och vetenskapliga ändamål. Ett anslutet land kan inte tillåta fri försäljning av narkotika eller fri användning av narkotika som njutningsmedel eller för religiöst bruk. Varje land får självt bestämma åtgärder mot narkotikamissbruk och påföljder för narkotikabrott men kan även införa strängare bestämmelser än vad konventionen anger som minimum. Konventionen reglerar endast klassiska narkotika, dvs. opiater (råopium, morfin, heroin, ketobemidon m.fl.), cannabis (haschisch, marijuana) och koka (kokablad och kokain). Ett tilläggsprotokoll från 1972 anger främst administrativa regler för åtgärder mot narkotikamissbruk och narkotikabrottslighet samt sociala och medicinska åtgärder för att rehabilitera missbrukare.Konventionen har ratificerats eller undertecknats av 148 stater och tilläggsprotokollet av 125 stater.
Psykotropkonventionen (Convention on Psychotropic Substances, 1971) har bestämmelser om hanteringen av nyare narkotika och psykotropa läkemedel, såsom LSD, psilocybin, meskalin, amfetamin, barbiturater, metakvalon och andra sömnmedel. Den verksamma beståndsdelen i cannabis (hasch och marijuana) regleras under denna konvention, då ämnet, delta-9-tetrahydrocannabinol (THC), identifierades först år 1965.
Konventionen är inte lika "sträng" som 1961 års konvention i fråga om straffbestämmelser, men den ålägger länderna att begränsa användningen av reglerade medel till medicinska och vetenskapliga ändamål. Psykotropkonventionen har ratificerats eller undertecknats av 131 stater.
Narkotikabrottskonventionen (Convention Against Illicit Traffic in Narcotic Drugs and Psychotropic Substances, 1988) har till syfte att främja internationellt samarbete mot narkotikabrottslighet. Den gör det möjligt att utlämna misstänkta samt att förverka narkotika, teknisk utrustning som använts vid narkotikabrott liksom vinster och egendom som är vinster från narkotikabrott, samt företa husrannsakan m.m. även i andra länder än det där en brottsling ställts inför rätta. Konventionen har ratificerats eller undertecknats av 101 stater.
Narkotikakonventionerna ger tillsammans ett starkt skydd mot legalisering av narkotika och mot illegal narkotikahandel. De ger enhetlighet åt lagstiftningen samt underlättar polis- och tullsamarbete. De visar världssamhällets beslutsamhet att bekämpa narkotikabrottsligheten och få bort narkotikamissbruket.
Sverige har ratificerat 1961, 1971 och 1988 års konventioner.
Förenta Nationerna firar den 26 juni varje år sin internationella dag mot narkotikamissbruk och illegal narkotikahandel. Årtiondet 1991 - 2000 var Förenta Nationernas "decennium mot narkotikamissbruk".
Inom FN samordnas kampen mot narkotikamissbruk och narkotikabrottslighet av United Nations International Drug Control Programme (UNDCP).
Källa: Polisen
Vill du läsa mer
» Narkotikalagstiftning i Sverige
» Sammanställning av narkotikarelaterade lagar
» Målet för svensk narkotikapolitik
» Internationell narkotikakontroll
» Lag om vård
» Narkotika m.m.
|
|
